söndag 18 september 2011

Det blir ont om medaljer i London 2012, om vi inte...

Det blir ont om medaljer i London OS 2012, om vi INTE förändrar, förbättrar och uppdaterar det sätt vi tränar, coachar och hanterar våra nuvarande och kommande elitidrottare. Framtidens ledord i lyckade satsningar kommer att vara mera vila, längre uppbyggnadsperioder, kortare, fler och kvalitativt riktade träningspass med bättre smartness och relativt frekvent manipulering av träningsvariabler.

Vi kan inte hålla på med volymbaserade träningskoncept med samma gamla övningar hela året om, kryddade med "gamla indoktrinerade sanningar" som ger ben-, muskel-, mjukdels- och broskvävnader en omöjlig situation till återhämtning och superkompensation/positiv adaptationsprocess. Vi måste nyktra till som coachkollektiv, mig själv inräknad, och våga träna mindre, mycket smartare och med en väl genomtänkt periodisering av allt från enskilda övningar och träningsprogram till kostintag och emotionell coachning. Det blir inga medaljer i London OS 2012 eller kommande OS, om vi INTE:
  1. Lär oss att screena, undersöka, bedöma och designa träningsprogram från den nivå klienten befinner sig och hela vägen till dit dom vill eller bör ta sig. Vi är oftast alldeles för usla på att screena av våra adepter, i brist på kompetens och tid (de flesta coacher i Sverige tyvingas att ha en heltidsanställning vid sidan av idrotten) kör samma upplägg för alla. Det innebär på lång sikt att de flesta elitidrottare presterar trots sin coach ;-( och ett fåtal med hjälp av sin coach ;-). Borde vi inte vända på den ekvationen?
  2. Lär oss att periodisera träning, kost och livsstil per dag, vecka, månad och år. Det är nämligen ingen mening att träna 9 pass i veckan fördelat på 6 dagar om man inte samtidigt äter enligt sin metaboliska typ, dricker mestadels rent vatten, undviker det man inte tål och sköter sin återhämtning optimalt, dvs. går och lägger sig i tid m.m. Annars väntar organstrejk, överträningssyndrom, emotionell härdsmälta och allt fler stressorer adderas vilket ger allt tydligare stressmönster, ja ni förstår! Dvs. dom fixar inte periodiseringsupplägget som krävs för att nå sina mål inom den tidsram man satt upp. 
  3. Lär oss att kräva längre lågsäsongs-/tävlingsfria uppbyggnadsperioder av våra klienter och deras idrottsförbund. Det mest patetiska jag upplevt är en världsspelare i tennis som sökte upp mig för att bygga sig mer belastningstålig samt starkare, explosivare, snabbare och uthålligare. På min fråga om hur lång tid vi hade på oss, var svaret: -3 veckor! -Ridå! Tennis är nog värst och sämst på att låta sina utövare tåla sin idrott! Dom är inte dummare eller smartare än andra, dom lever bara i en inhuman miljö som heter samla värdefulla rankingpoäng ÅRET OM.
  4. Lär oss att träna klienter från rätt nivå och framför allt bygga "och bevara" för idrotten nödvändig flexibilitet, mobilitet, stabilitet och balansförmåga. Om vi inte gör detta resulterar det i förkortade karriärer där en allt mer högfrekvent och allvarligare lista av "nya skador" dyker upp. Inte oväntat dock.
  5. Lär oss hur man konverterar styrka till power per tidsenhet, dvs. konstarten att konvertera newton till watt under relevanta tidsramar (effekt (w) = kraft (N) x sträcka /tid). Exempelvis mera watt i backen per steg på ett tidsintervall under 100 millisekunder (1/10 sekund) för en sprinter i höghastighetsfas, under 400 millisekunder (1/4 sekund) för en brottare eller en bandyspelare i samband med ett kast eller ett skär osv., osv. Om vi inte vet vart vi ska eller vilka effektvärden och under vilka betingelser de skall exekuteras, -gissar vi!
  6. Lär oss att manipulera träningsvariablerna set, reps, tempo, intensitet, vila och komplexitetsnivå för den nivå klienten befinner sig på eller klarar av att hantera samt det vi vill skapa och grundlägga inför nästkommande träningsperiod/makro. När vi skapar elitidrottare med förmåga till elitidrottsresultat/effekt, måste vi bygga en pyramid av kroppskompetens och förmåga, för vare sig vi vill det eller inte kräver extrema effektuttag en bred och solid bas. Tyvärr slarvas det enormt med detta och ordineras steg 4 och 5 övningar i massor (dvs. övningar som är relevanta i ett senare skede) till individer med steg 0 och 1 förmåga att stabilisera, hantera och tåla sin träning. Vi skapar då "den otur" med alla skador vi har idag!
Tänk om vi kunda kraftsamla och skapa det nya svenska idrottsundret, med en försmak redan i OS 2012. Det är inte för sent att göra bättre ifrån sig. Själv har jag förändrat mitt sätt att jobba och kräva av mina adepter, ganska rejält senaste tre åren! En så enkel sak som att en person med mycke typ 2X fibrer behöver en hel extra vilodag mellan speedinriktade pass, jämfört med en person med aningen mer dragning åt typ 2A fibrer, var en insikt jag hade teoretiskt men först för två år sedan förstod praktiskt. Dvs. att jag helt enkelt inte kunde träna speedpass i grupp för utövera med olika explosiva förutsättningar. Vi lär varje dag. Det farligaste som finns är at sy ihop hjärnan och tro att man ligger inne med alla svaren. Då lämnas man utanför den lärande process som finns där ute! Hej på er!

fredag 16 september 2011

Fredag och VILA!

Första lediga helgen på 4 veckor, skall bli mycket skönt att göra... ingenting! Kram på er!

måndag 12 september 2011

Nytt VM-silver till Jimmy Lidberg!

Det räckte inte riktigt till och Jimmy fick nöja sig med silver på Brottnings VM i Istanbul Turkiet. Ruggigt bra genrep inför nästa sommar alltså. Nu blir det ledigt för Jimmy ett tag sedan går vi in i periodiseringen inför OS i London 2012. Tror inte jag ringer upp Jimmy de närmaste dagarna ;-0, det kan nog ta några dagar att landa när man åter nosat och tappat guldet.

VM final för Jimmy Lidberg!

Jimmy är i final i Brottnings VM mot Elis Guri (BUL), nervositeten är på topp med andra ord. Samtidigt har jag ett konstigt lugn i kroppen, han tar det! Det är inte direkt tråkigt att vara coach just nu, det är som på julafton, jag tror Jimmy levererar en present till kring 20.00 tiden i kväll!

Eller skulle du vilja bli lyft av den här mannen! Trodde inte det, han tar det! Jimmy har låst på målet, han är redan kvalificerad till OS, nu är det bonusen vi är ute efter. Ett set kvar Jimmy, kom igen, köööööör!

JAAAAAAAAAAAAAAAA! Jimmy i semifinal i VM!

Nu brinner det i knutarna! Jimmu slog Tunisiern med 2-0, nu är de semi på gång, jag känner på mig att det blir final,....

JAAAAAAAAA! Klart för kvarten i VM för Jimmy Lidberg!

Jimmy Lidberg fixade 2-0 på Tunisiern och är 1/4 finalklar mot Tsimafei Dzeinichenka (BLR) som slog ut duktige tysken Mirko Englich, det börjar brännas ordentligt ;o -oohh! Det blir ständiga störningar (hyfsat positiva sådana ;) under min designeftermiddag på STAC. Jag tänker på alla träningstimmar, allt slit, alla uppoffringar, alla powerövningar Jimmy gått igenom i sina olika programupplägg,... Allt skall ut och användas NU! -Det skall till en riktigt bra gubbe om Jimmy skall släppa till denna gången! Ikväll vid åtta halv nio tiden vet vi hur det gick, innan dess skall det till två matcher till, -huvvva!

Brottnings VM är igång för Jimmy Lidberg!

Seger i första matchen (1/16 final) mot Justin Daniel Ruiz (USA) med 3-0 (2-0, 1-0, 0-0). Puuuhh! det blir en nervös och lång eftermiddag + kväll för undertecknad. Jag har ändå en konstig och lugnare känsla än inför senaste två årens VM. Jag tror detta kan gå riktigt bra, hela vägen faktiskt! Nu väntar vi spänt på resultat från matchen (1/8 final) mot Hassine Ayani (TUN)....
På MSN verkar dom ha hyfsad tillgång till information, se länk 

söndag 11 september 2011

Inga medaljer om vi inte lyfter tränarnivån i Sverige!

Efter 15 år av otaliga utbildningar, mängder av klienter, program, periodiseringsplaner, en hel del misslyckanden, några framgångar och ruggig envishet att BLI BÄTTRE, har jag äntligen skapat en plattform där jag kan träna individer på heltid och FÅ BETALT.

Man kan inte skapa elitidrottare som håller, presterar och kommer hela vägen om man inte kan lägga ner tid, MYCKET TID! Att vara en bra coach är ett yrke, i det yrket LIKSOM ALLA ANDRA krävs att man lär sig från grunden. det är nämligen en gigantik skillnad på att träna någon och att TRÄNA någon. Jag håller med de personer som senaste tiden, på TV-sporten och i samband med olika idrottstävlingar, bl.a. i samband med friidrotts VM sagt saker som att, "vi kan inte hävda oss internationellt om vi inte betalar våra tränare". Kan inte annat än hålla med där. Se en av samtalen på SVT i ämnet här

Snart är min ambition att "lyfta ett mediokert sätt att träna upp elitidrottskroppar i Sverige till en helt annan och högre nivå", -på nivå 1 av många! STAC Elittränare kommer inte bara att göra skillnad framöver den kommer att bli trendskapande. Svenska tränare på alla nivåer behöver nämligen ny, innovativ, nygammal liksom stengammal kunskap (det finns alltid människor som kunnat, oavsett om det var för 20,40, 60 eller 100 år sedan), erfarenhet och vetenskap om korrekt designad, periodiserad och implementerad träning. Det finns mängder av duktiga och engagerade hjärnor där ute som gärna skulle vilja bli mycket bättre för sin adepter, MEN så länge vi får lära oss att:
  • lite allmän grundstyrketräning utan individuellt anpassat program, utan hänsyn till vad som krävs i den aktuella idrotten räcker som styrketräningsfas,
  • träna adepter genom alla utvecklingsfaser (adaptations-, hypertrofi-, max-, power-, poweruthållighet-, grenspecifik uthållighet osv.) med isolerad styrketräning i maskiner utan att integrera med balans, koordination, stabilitet och smidighet,
  • kallar 3000 m löpning för lämplig uthållighetsträning för alla idrotter oavsett uthållighetsprofil,
  • tror att VO2max är det enda måttet på om någon "har kondition", dvs. orkar hålla tempo, intervall och intensitet under hela sin idrottsutövning/match,
  • bara testa den komplexa bilden av olika styrkekvaliteter 
    • för armar/överkropp med 1RM bänkpress samt max antal dips och chins
    • för bål med max antal sit-ups eller brutalbänk
    • för ben/underkropp med 1 RM benböj
kommer vi att fortsätta att inte veta, gissa oss fram till vad vi skall göra och lira i kölvattnet av de länder som satsar på professionell vidareutbildning och har välutbildade, betalda och professionella styrke- och powercoacher!

Vi kommer inte att KUNNA producera speciellt många elitidrottare med bländande fysiska egenskaper, förmåga till prestationer utöver det vanliga OM våra duktiga och ideellt arbetande mammor och pappor, klubbtränare och elittränare, MÅSTE ARBETA hel- eller deltid vid sidan av.
Det vanligaste man får höra av en elitidrottare som presterar förbättrade resultat under en hel säsong är:
  • Långa obrutna perioder av skadefri, korrekt designad och periodiserad träning och tävling.
Med för låg kunskap om fysiologi, träning, screening, idrottsskadehantering, rehabilitering, programdesign, belastningsnivåer, ackumulerad stress, vila, kost- och livsstil, periodisering och mentala processer, skapar man inte dessa långa obrutna perioder.
I Sverige har vi just nu en explosion av skadade elitidrottare, vi har ett träningsparadigm (med volym som ledord) som haltar radikalt och ett behov av kvalitativt ny- och "om"tänkande. För att kunna förvalta en talang, träna elitidrottare till toppen och bygga elitkroppar, måste man vara elit som tränare, dvs. ELITTRÄNARE med elittränarkunskaper, elittränarresultat och elittränarerfarenhet.

Framtidens tränare i Sverige behöver annat än delar av den kollektiva dynga man matas med från talarstolar och evighetskopierade kompendier. Som elittränare behöver man veta mera än att "man måste ju ha grundkondition", träna för att prestera på 3000 m (istället för i sin idrott), lyfta tillräckligt tungt i bänkpress (trots att denna rörelse och kraftresurs inte krävs i den aktuella idrotten), äta vad som helst efter träning duger (trots att vi vet bättre), stanna vid Mc Donalds är bra käk (bara för att det är jobbigt att ta med matlåda) eller klara tillräckligt många reps i brutalbänk (orkar knappt kommentera denna).
Tränare i Sverige måste börja ta reda på,
  1. vad som är den specifika idrottens yppersta kravprofil,
  2. vad differensen är gentemot den aktuella individen,
  3. vem vi har framför nosen,
  4. vad vi har framför nosen, 
  5. vad vi måste fixa till först,
  6. vad vi måste fixa till sen,
  7. vad vi bör uppnå i relativa flexibilitets-, stabilitets-, balans-, styrke-, power-, speed och uthållighetsmått,
  8. vad vi måste integrera med för att optimera för idrottens komplexitetskrav,
  9. hur vi skall samarbeta med de andra tränarna kring den aktuella adepten eller laget,
  10. hur vi coachar individen genom alla stegen av uppbyggnadsprocess, uppbyggnadsår, motgångar och medgångar, och mycket mera....
Om man INTE vet detta, GISSAR MAN! En elittränarutbildning bör svara på dessa frågaställningar, en elittränare skall kunna reda ut dessa punkter. Vi behöver kamma oss i Sverige om vi vill mysa framför TVn i framtiden.

torsdag 8 september 2011

Spännande helg, spännande vecka kommer!

Jag kommer inte att bli speciellt mycket snabbare, starkare eller bättre. Det tar tid att vara naprapat, idrottsmedicinare, styrke- och powercoach, testledare, kost- och livsstilscoach, pappa, man, företagsledare, utvecklingschef, bandyspelare, passhållare, styrketräningsutvecklare och bloggare, -puuhh! Tur att det är "nästan" lika kul att vara coach, deltaga och även vinna med sina adepeter, som att vara aktiv, deltaga och eventuellt vinna själv! Jag är inte helt utan avund dock och kör ofta mina klienters program för att känna på de extrema utmaningarna i övningarna, tyvärr allt mer sällan har man störst hantel eller bästa tiden... men jag tar det som en krigare.

Senaste 10 åren har jag allt mer insett den extrema lyckan av att guida andra hela resan från grund till stordåd eller formsvacka till guld eller idrottsskada till världsrekord. I helgen gör min STAC Elitfond-adept Viktor Elvung Nilsson landslagsdebut på 200 m Ungdomsfinnkampen. I slutet av nästa vecka gör Jimmy Lidberg upp om VM medaljerna i Istanbul Turkiet. Det skall bli mycket intressant att deltaga genom dessa två extrema typer. Jag sitter klistrad vid TVn och letar febrilt efter resultatuppdateringar på nätet och skriker rätt ut och gör målgester när dom lyckas! Om dom lyckas lite sämre, hjälper jag dem bara att hantera detta på ett konstruktivt sätt och finna tändvätska till nya förbättringar. Det är nämligen mycket lättare att vara smart på läktaren, utan 190 i puls och insnöad på den lilla bilden...

lördag 3 september 2011

STAC Elittränare steg 2 avklarat!

Vilka ruggiga programdesigners som utvecklades på STAC denna långhelg! Tack alla, för er energi, era tacksamma ord och ert engagemang ;-). Hela tre dagar med bara programdesign på schemat för steg 2 av 5 på STAC Elittränarutbildning 2011/2012 är över.

20 elittränare från Sverige och Norge har gnuggat sina geniknölar, diskuterat, testat och lärt av varandras erfarenheter och tankar. Förra veckan hade vi Master Meeting (torsdag-söndag) på Kroppsinvest och STAC, denna vecka STAC Elittränarutbildningen (to-lö) och nästa vecka Blossom Weekend/KTA resan (to-sö) på STAC. Jag, Anna och Cecilia har lite att göra om man sammanfattar lite snabbt ;-). Men vi klagar inte, STAC går som tåget, allt är i princip fullbokat hela hösten. Efter nyår kommer nya nyheter på STAC, stora sådana, på flera plan!

Så, vad handlade det andra steget på STAC Elittränare om? Programdesign, bara programdesign. Utan en förmåga att skapa ett professionellt program, dvs. adressera det som måste adresseras, samla de övningar som löser mest och bäst, sortera dem i rätt ordning med de lämpligaste träningsvariablerna (set, rep, tempo, intensitet/belastning, vila) och dessutom avgöra om det skall ske i flera program, stationsform, superset eller multiset och mycket mera, har man inte så stor schans att göra stor skillnad för sina klienter. På STAC gör vi stor skillnad för våra klienter, det är det och mycket mera man vill lära sig på STAC Elittränare.
Fyra klientfall, från en
  • kvinnlig skidlöpare som vill bli starkare, snabbare och få ner mer kraft snabbare i snön för att om 4 år bl.a. bli svårslagen vid VM i Falun,
  • till en tvåstegsuppgift om en manlig lovande juniorsprinter som inte bara vill bli snabbast i Sverige, utan efter 4 år av periodiserad byggning och trimning, bli en sub-10 löpare på 100 m med sub-20 ambitioner på 200 m. 
  • till en elitishockeyspelare med en ganska komplex besvärsbild, långsam 10 och 30 meterstid och men stor hockeytalang,
har analyserats, diskuterats och bollats i grupper om tre elittränare. Det har skrivits rehabiliteringsprogram, hypertrofiprogram, powerkonverteringsprogram i långa banor. Hela längväggen på STAC var på lördagseftermiddagen fylld med blädderblocksblad =).

Dessa rehabiliterings-, uppbyggnads-, maxstyrke- och/eller powerkonverteringsprogram skulle på ett eller annat sätt adressera det som måste fixas till och/eller byggas i en kommande makroperiodisering (4-6 veckor av träning). Efter en trevande första dag, en förlösande andra dag och en sista dag där poletter trillade ner i rätt fack, satt programdesignerna som hand i hanske! Jag är mycket imponerad av mina kommande STAC Elittränarkollegor. I maj 2012 går denna första kull ut, vill du vara med i näsa kull, läs mera här om STAC Elittränarutbildning.

Översta raden: Stefan Larsson Laholm, Tony Johansson Borås.
Näst översta raden: Roine Johannessen Laholm, Petter Pettersson Luleå, Peter Eklund Malmö, Fredrik Gyllborg Saltsjöbo.
Tredje översta raden: Jonas Jonasson Jönköping, Björnar Nielsen Gressvik Norge, Lukas Kroon Johanneshov, Maria Ekvall Ronneby, Johanna Sjögren Malmö, Freddie Sjögren Malmö, Kristian Skarphagen Göteborg.
Främre raden: Björn Bergman Stockholm, Ulf Ekstam Sundbyberg, Lars-Ove Hedin Trollhättan, Svend Linderoth Oslo Norge, Joakim Dettner (kursledare), Chatarina Rådemar Lidköping, Genc Islami (hjälpinstruktör).
Saknas på fotot gör: Karolina Svensson Timmernabben, Johan Holmström Gävle, Robert Mathisson Ronneby och Fredrik Sjölander Huddinge.

Freddie Sjögren Lic. Master Korrektiv Funktionell Tränare m.m. redogör för sin grupps lösning på klientfallet den 16-åriga sprintern som behöver fixa sin flexibilitet, bygga bålstabilitet och större motorer samt trimma sin effektutveckling, dvs. accelerationsfas!


Ingen elittränarutbildning utan riktiga träningspass. Jonas Jonasson Golftränare/Long driving proffs (i förgrunden) samt Roine Johannessen Leg.naprapat och Johan Holmström Fystränare Gefle IF mitt under vårt "functional mania-pass". Vi behövde lite "endorfin- och adrenalindoping" och ordnade med en s.k. CTRL-ALT-DELETE i "tänkartrötta hjärnor". Sedan gick programdesignen av bara farten ;-).

Vår nya medarbetare Genc Islami (längst till vänster) var på plats några timmar varje dag och hjälpte bl.a. till med träningsinspiration och som här vid ett mobilitetspass. Petter Pettersson från Luleå och Fredrik Gyllborg
från Saltsjöbo får verkligen bekänna färg. Dom dominerade lite mera dock på det efterföljande medelintensiva intervallträningen (MIIT) i Brunnsparken.